Är Leksands grundskola för dyr? Del 1, förväntade kostnader.

I en serie inlägg kommer vi försöka kika närmare på de ekonomiska förutsättningarna för Leksands grundskola. Den första delen handlar om statistiskt förväntade kostnader och kort om de budgetavvikelser som uppträtt de senaste åren.

Under de senaste åren har det spridits en bild av att grundskolan i Leksand är för dyr. Vi har fått höra om stora avvikelser mot budget (-3,1 mkr 2015, -4,3 mkr 2016 och -7,6 mkr 2017) och att politikerna måste skjuta till medel för att rädda ekonomin. Det har skapats en utbredd uppfattning om att kostnaderna skenar och att något måste göras, inte minst genom den nu pågående utredningen om grundskolans framtid. Men …

… kostar Leksands grundskola verkligen för mycket?

Vi har kikat i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, för att försöka få grepp om hur det egentligen står till med den saken. I Kolada finns bl a data över faktiska ekonomiska utfall för alla Sveriges kommuner och landsting de senaste åren. Redan i det andra diagrammet som dyker upp när vi väljer Leksand hittar vi intressant information. Det beskriver nämligen nettokostnadsavvikelsen (%), alltså avvikelsen mot förväntad kostnad (se mer i faktaruta nedan), för de tunga verksamheterna, inom kommunen, däribland grundskolan.

Nettokostnadsavvikelsen (ovan redovisad i %) jämför nettokostnaden med referenskostnaden (”statistiskt förväntad” kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet.

Av ovanstående diagram kan vi konstatera att grundskolan egentligen inte avviker mot förväntade kostnader de senaste tre åren i någon nämnvärd utsträckning. Däremot ser vi att såväl förskolan som gymnasieskolan samt individ- och familjeomsorgen kostar mer än förväntat och att fritidshemmen kostar mindre. Precis som grundskolan ligger även äldreomsorgen på förväntad kostnad procentuellt sett.

Vän av ordning ställer sig så klart frågan “vad säger procentuella värden egentligen om faktiska kostnader?” Om vi scrollar ner till nästa diagram får vi nettokostnadsavvikelsen i miljoner kronor.

Nettokostnadsavvikelsen (ovan redovisad i miljoner kronor) jämför nettokostnaden med referenskostnaden (”statistiskt förväntad” kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet.

Nu kan vi se att 2016 kostade grundskolan hela dryga 4 miljoner kronor mindre än förväntat, inte ens fritidshemmen var så pass mycket billigare än förväntat i faktiska kostnader då. 2015 var grundskolan en knapp miljon kronor dyrare än förväntat och 2017 knappt märkbart billigare. Fritidshemmet var billigare än förväntat alla tre åren medan övriga verksamheter var dyrare i olika utsträckning. 2017 var gymnasieskolan drygt 16 miljoner kr dyrare, individ och familjeomsorgen drygt 10 miljoner kronor dyrare, förskolan drygt 8 miljoner kronor dyrare och äldreomsorgen 1 miljon kr dyrare än förväntat. 2015 var det bara fritidshem som inte var dyrare än förväntat.

Grundskolan ser ut att uppfylla, och 2016 överträffa, de statistiska förväntningarna mer väl än övriga verksamheter i kommunen och ändå utmålas den som den verksamhet som går sämst i kommunen och därmed måste genomgå strukturella förändringar. Så …

… har grundskolan verkligen rätt budget?

I årsredovisningarna för Leksands kommun kan vi läsa om följande resultat mot budget för verksamheterna som redovisas i diagrammen ovan.

* Fritidshem antas ingå i grundskolans redovisade resultat mot budget i kommunens årsredovisning.
** Vård och omsorg antas motsvara rubriken “äldreomsorg” i Koladas diagram.

När vi jämför avvikelserna i resultat gentemot kommunens uppsatta budget med de statistiskt förväntade nettokostnadsavvikelserna framträder en något märklig bild. Enligt kommunens budget misslyckas grundskolan överlägset kraftigast, och dessutom eskalerande, med att uppfylla förväntningarna medan de statistiska förväntningarna enligt nettokostnadsavvikelsen uppfylls (och t o m överträffas, blir billigare, 2016). Även om varken gymnasieskolan eller individ- och familjeomsorgen höll sin budget är dessa avvikelser ändå rätt modesta i jämförelse med Koladas nettokostnadsavvikelse.

Nu har vi jämfört Leksands kostnader med statistiska förväntningar och kikat närmare på de senaste årens budget. I nästa inlägg tittar vi närmare på hur Leksands kommuns kostnader för grundskolan står sig i jämförelse med andra kommuner i Sverige.